Här kan du läsa om hur du kan minska ditt avfall och klimatavtryck

01

Minska ditt avfall

Avfall och konsumtion går hand i hand. Ju mer vi konsumerar, desto mer avfall uppstår. För 60 år sedan stod varje svensk för ca. 50 kg avfall om året. I dag är den vikten 473 kg. Allt det här har en inverkan på miljön. Genom hela processen från tillverkning till soppåsen. Jorden har begränsat med resurser och vi måste ta tillvara på dem. Ett sätt att göra det på är genom att minska vår konsumtion och effektivisera vår avfallshantering.

Generellt sett är Sverige bra på avfallshantering. Faktum är att vi är en av de bästa i världen. Sverige har lagstiftat om att följa EU:s avfallshierarki, eller avfallstrappa. Den visar stegen för hur avfall helst ska hanteras och håller deponering som den allra sista utvägen. Svenskarna är noga med att återvinna och lämna in till återbruk men det finns punkter som vi måste bli bättre på för att minska vårt avfall.

Behöver inte bli en utmaning

Att minska sitt avfall behöver inte vara en utmaning. Det handlar bara om att vara uppmärksam. Genom att fundera på om det du vill slänga verkligen räknas som avfall kan du spara på både miljön och plånboken. Under ett år slänger i genomsnitt en tvåbarnsfamilj fullt ätbar mat för ett värde på upp till 6000 kronor. Per person slängs 8 kilo textilier som hade kunnat återanvändas och materialåtervinnas. Om det finns något som du inte längre vill ha: ett klädesplagg, en möbel eller varför inte resterna från gårdagens lunch, se om du kan byta med någon annan. Att lämna in till återbruk och arrangerar klädbytardagar, eller knytkalas, blir allt vanligare och är ett mycket uppskattat inslag.

Matsvinn är ett problem

I genomsnitt slänger svensken 26 kilo mat i soporna och 19 kg hälls ut i vasken varje år. Både FN och EU har upprättat hållbarhets- och miljömål som ska halvera detta till 2030.

Återvinning

Genom att återvinna förnybart material, såsom papper och glas, sparar vi på naturresurserna. Det går åt mindre energi att omvandla återvunnet material till nya produkter än vad det gör vid tillverkning med enbart nytt råmaterial.

Sveriges sopberg

Sverige producerar 142 miljoner ton sopor om året. Majoriteten kommer från gruvindustrin. 25 procent materialåteranvändes, 54 procent återvinns och 21 procent deponeras eller bränns.

Avfallstrappan

Stegen för en hållbar avfallshantering visas i en avfallstrappa som är framtagen av EU. Stegen är: minimera, återanvända, återvinna, energiförbränna och deponera.

Prenumerera på nyhetsbrev

Blogg

Så kan du tjäna pengar på sopor

Visste du att en del sopor kan faktiskt vara värda en del pengar? Material som kan återvinnas av företag har faktiskt ett värde och en del av ditt avfall kan du till och med sälja och tjäna pengar på. Främst rör det sig om t.ex. koppar och elektronik.

Tjäna enkla pengar på sopor

Mycket av det vi slänger räknas som brännbart avfall, men mycket av det som är brännbart kan faktiskt återvinnas och en del av sakerna kan du till och med få en slant för. En del av det som räknas som brännbart avfall är direkt olämpligt att slänga och bör absolut återvinnas, visste du att exempelvis elektronik och farligt avfall också räknas som brännbart?

Panta flaskor

Ett enkelt sätt att tjäna pengar på sopor är att ta hand om pant från PET-flaskor. Har du själv köpt flaskorna har du förvisso redan betalat för panten, och när du pantar får du egentligen bara tillbaka det du redan har betalat för. Kanske kan du fa ta hand om någon annans pant och på så vis kunna tjäna en liten slant.

Sälj av begagnad elektronik

Ett annat relativt enkelt sätt är att sälja begagnad elektronik istället för att på egen hand återvinna den. Om du själv vill återvinna gammal eller trasig elektronik ska du lämna det till just elektronikavfall, men det finns faktiskt både firmor och privatpersoner som gärna köper gammal elektronik för att återvinna produkten eller visst material från produkten.

Om du säljer din gamla mobil kanske du slipper ta ett banklån för att köpa en ny? Åtminstone kanske du i alla fall kan ta ett mindre lån. Är du ändå i behov lån kan du ansöka om ett banklån från Enklare.se

Återvinn dina kläder

Något som det tidigare inte har pratats så mycket om är att återvinna textilier, men som nu börjar komma upp på tapeten mer och mer. Textilavfall är nämligen ett problem som har blivit allt större värden över. En del affärer har därför börjat med att erbjuda kunder en värdecheck på en mindre summa om du återvinner dina gamla kläder hos dem.

Återvinn dina gamla kläder istället för att slänga dem och få en check på 25 kronor som du kan använda på nya kläder. Vinst både för dig och för miljön.

Material som har ett värde

En del material som kan anses som sopor kan faktiskt ha ett riktigt bra pengavärde, men problemet är att det kan vara svårt att sälja det som privatperson. Ett exempel på sådant är koppar, som kan vara värt upp till cirka 50 kronor per kilo. Även andra metaller kan ha ett värde och det aktuella värdet för olika metaller är enkelt att kolla upp online.

Däremot kan det vara svårt att kunna sälja av metallskrot som privatperson, men omöjligt är det inte. Det finns en del skrothandlare som också köper från privatpersoner.

Fundera alltid på om det finns något värde i ett material eller en produkt innan du slänger den. Mycket går faktiskt att återvinna och återanvända. Även om du inte kan tjäna pengar på allting, är det värt att återvinna det för miljöns skull.

Kostnad för sophantering för villa och lägenhet

En normal kostnad för sophämtning för en villaägare ligger i genomsnitt på cirka 3 000 kronor per år. För personer som bor i lägenhet inkluderas nästan alltid sophämtningsavgiften i hyran. Det medför att det är fastighetsägaren eller föreningen som ansvarar för sophämtningsavgiften.

 

Kostnad för sophämtning: 3 vanliga faktorer

  1. Grundavgiften: En fast avgift som alla måste betala.
  2. Hämtningsavgift: Påverkas av ditt abonnemangsval samt behållarens storlek och placering.
  3. Dragavståndet: Sopkärlets avstånd till tomtgränsen påverkar ofta priset.

 

Så fungerar grundavgiften

Grundavgiften är en årlig avgift som alla villaägare måste betala. Grundavgiften täcker alla gemensamma sophanteringskostnader som bland annat inkluderar drift av återvinningscentraler, behandling av farligt avfall samt arbete inom hållbar utveckling.

 

Så fungerar hämtningsavgiften

Hämtningsavgiften är rörlig och påverkas främst av ditt sophanterings-abonnemang, kärlets placering samt i vilken frekvens soporna hämtas. Hämtningsavgiften varierar dessutom från kommun till kommun, och det är alltid fullmäktige i den kommun du bor i som bestämmer den exakta hämtningsavgiften.

 

Tips: Så kan du minska ditt avfall

 

Så fungerar dragavståndet

Det är brukligt att ett dragavstånd på 0 till 5 meter till tomtgränsen är kostnadsfritt, medan ett längre avstånd medför ett kostnadstillägg på cirka 8 till 10 kronor per hämtning.

 

Så mycket kostar sophantering utomlands

 

Sophantering i Spanien

I Spanien kostar sophanteringen i regel omkring 600 kr för lägenhetsinnehavare och cirka 1 000 kronor för en villa, såvida en normal hämtningsfrekvens tillämpas.

 

Sophantering i USA

Som Home Advisor förtydligar ligger sopavgiften på cirka 300 till 800 kronor per månad i USA, såvida du bor i en villa. Om du däremot bor i en lägenhet är avgiften oftast inkluderad i den hyra eller avgift du betalar, men i undantagsfall kan du bli tvungen att teckna ett separat sophanteringsavtal för din lägenhet.

 

Sophantering i Kanada

I Kanada ligger en normal kostnad per månad för sophämtning för villa på från 80 till 200 kronor. Det är även brukligt att sophanteringsavgiften inkluderas i hyran såvida du bor i en lägenhet i Kanada.

 

Äger du fastighet utomlands? Så kan du finansiera din sophantering

Om du äger en lägenhet eller en villa i exempelvis Spanien måste du betala sophämtningsavgiften i euro, vilket medför att ett valutapåslag kan tillämpas. Men om du skaffar ett kreditkort utan valutaväxlingsavgift slipper du den procentuella avgiften, som i regel brukar ligga på cirka 1,75 %.

Med ett kreditkort får du även möjlighet att ta del av bonus- samt rabattprogram, och det är även brukligt att en kostnadsfri reseförsäkring inkluderas.

 

Videotips: Spaniens rutiner gällande sophantering

I många delar av Spanien lagras soporna under jord, innan en rejält tilltagen sopbil hämtar dem för vidare sortering.

Restprodukter från solceller

Solceller är en energikälla som i mångt och mycket är bra för miljön men har även en del nackdelar. Speciellt vid produktionen av solpaneler förekommer en del restprodukter som måste tas hand om för att inte påverka miljön negativt.

Farliga ämnen vid gruvbrytningen och på fabrik

Vid tillverkningen av solpaneler används en liten del råvaror, som koppar, zink, gallium och selen som anses vara giftiga ämnen. När dessa råvaror bryts i gruvorna finns det stor risk att det blir ett visst läckage och att det läcker ut partiklar av dessa ämnen.

Tillverkas sedan solpanelerna i en modern fabrik med höga miljökrav är det mycket liten risk att mer av dessa ämnen läcker ut, men tyvärr ser inte tillverkningen av solpaneler ut så i alla delar av världen. Och restprodukter av dessa giftiga råvaror tas inte alltid om hand om på rätt sätt i fabrikerna, och läcker istället ut i naturen. Även om dessa råvaror finns naturligt i jorden anses de som farligt avfall när de har brutits och processats.

Återvinning av solpaneler

Trots detta så är solenergi ett bra miljöval gällande energi, men det är viktigt att välja var ifrån du köper dina solpaneler. Det finns tre olika sätt att utvinna solenergi på, som beskrivs här men oavsett metod är det endast vid tillverkning av själva solpanelerna det förekommer restprodukter. Det förekommer alltså väldigt lite restprodukter från tillverkningen av solceller och har liten påverkan på sopberget.

När solpanelerna sedan har blivit uttjänade måste de självklart återvinnas, och enligt EU-lag ska du få information om var de ska återlämnas av producenten av panelerna om de är köpa i ett EU-land.

Men solpaneler har en livslängd på cirka 25–30 år och än så länge har mycket få solcellsanläggningar avvecklats.

 

 

Fem tips på hur du kan minska ditt avfall

Svenskarna behöver bli mycket bättre på att minska sitt avfall. Detta är inte bara en trendig miljöpunkt. Det ingår i Sveriges avfallsplan som är framtagen av Naturvårdsverket, på begäran av regeringen och dessförinnan, EU. Målet är att Sverige ska halvera sitt avfall fram till 2030, samt skapa en bättre och mer resurseffektiv avfallshantering.

Det kan till en början verka svårt att minska sitt avfall, men det går faktiskt att göra mycket med väldigt enkla steg och tankebanor.

Laga trasigt (om det går)

Har det gått hål i jeansen eller är skosulan slut? Släng inte! Om detta är de enda felen på plagget eller skon kan du lämna in dem för lagning. Om du själv inte minns syslöjdslektionerna kan du lämna in jeansen hos en skräddare. Hen kan hjälpa dig att laga trasiga kläder, vilket bidrar till ett minskat textilavfall. Det går även att göra ändringar och se till att jackor och kavajer återigen sitter som en smäck. Den trasiga sulan löser en skomakare på ett par dagar.

Köp second hand

Om du behöver köpa kläder kan du börja med att leta efter second hand. Det går att hitta både basplagg såväl som häftigare och udda plagg som kan piffa upp din garderob. Detta är ett både billigare och miljövänligare sätt att handla. Butiker som säljer second hand eller vintage finns både online och fysiskt. Var däremot försiktig när du köper online och välj alltid miljövänlig frakt.

Byt med varandra

Den som suktar efter nya saker, vare sig det är möbler, kläder eller småprylar, kan skaffa sig nytt utan att köpa nytt. Gå ihop ett gäng och har en pryl-bytar-kväll. Bestäm er för att ta med er ett visst antal saker eller kläder och byt med varandra. Om du vill ha en ny fåtölj i vardagsrummet kanske en bekant har en fåtölj som hen vill bli av med. Att byta med varandra är ett bra sätt att ge gamla saker nytt liv, samtidigt som du förnyar ditt hem eller din garderob.

Minska matsvinnet

Matsvinnet utgör en stor del av hushållens avfall och det slängs och hälls ut över 45 kg mat och dryck per person varje år. För att minska matsvinnet bör du planera dina inköp och göra matlistor. Lukta och smaka istället för att gå efter bäst-före-datum och bli en mästare på livsmedelsförvaring och att laga mat på rester.

Sprid kunskapen vidare

Ett av de viktigaste tipsen för hur vi ska minska vårt avfall är att sprida kunskapen. Alla måste lära sig att sopsortera, både vuxna och barn. Barn har den unika förmågan att lära sig genom lek. Det innebär att du lär dig sortera sopor samtidigt som du har roligt. För att göra sopkunskap roligt har Hässleholms Miljö skapat sopsamlarmonster. De berättar för barnen vart olika material ska sorteras, vad som händer om de hamnar i naturen och varför det är viktigt att återvinna avfall.

Det finns massvis med tips på hur du kan minska ditt avfall. Att dela med sig av sina tips och ta del av andras gör att ordet sprids. Det främjar yrkesmän som skomakare, skräddare och tekniker och det har en positiv inverkan på miljön.

Svenskt glas: Återvinning och miljöpåverkan

Glas är ett slitstarkt naturmaterial som kan återanvändas om och om igen. När glaset har gått igenom sin livscykel bränns det på ett sätt som inte påverkar miljön.

Glasets miljöpåverkan

Svensk glasåtervinning har listat flera fördelar med att återvinna glas och minska dess miljöpåverkan. Att blåsa nytt glas på återvunna råvaror minskar importen av bland annat sand, kalk och soda. Detta minskar transportutsläppen samtidigt som det minskar tillverkningsutsläppen. Det går nämligen åt 20 procent mindre energi för att smälta krossat glas jämfört med helt nya råvaror. Det bidrar också till det glaskretslopp som har utformats i Skandinavien, där nästan allt glas återvinns.

Ytterligare en anledning till att återvinna glas är för att minska risken för skador på djur, natur och människor. Krossat glas som lämnas i naturen, eller inne i städer, kan skära upp både tassar, skor och däck. Det leder i sin tur till en extra stor belastning på miljön, eftersom det ger upphov till onödiga resor till veterinärer, sjukhus och servicestationer. Det innebär även extraarbete för kommunen som måste plocka upp glaset.

 

Glasets kretslopp

Offentliga glasinsamlingar på återvinningsstationer eller andra insamlingsplatser är tillgängliga gratis för privatpersoner. Företag, såsom restauranger, som har väldigt mycket glasavfall måste kontraktera en renhållare som kommer och samlar in glaset åt dem. Av hygieniska skäl rekommenderas man skölja ur burkar och flaskor innan återvinning. Eventuella lock och kapsyler ska sedan sorteras för sig.

Glaset ska sorteras som färgat och ofärgat. När glaset hämtas skickas det iväg för ytterligare sortering där felsorterade material plockas bort. Material och objekt som glödlampor, keramik och porslin ska inte lämnas i glasinsamlingen. När glaset har sorterats krossas det i olika storlekar för att sedan skickas till industrier som återanvänder materialet. I Sverige återvinns 90 procent av allt insamlat glas. 60 procent blir nya burkar och flaskor. 30 procent blir glasull och 10 procent blir skumglas.

 

Minska matsvinnet med återanvänt glas

Matsvinnet är ett ökat problem i Sverige. Ca. 45 kilo mat och dryck slängs antingen direkt i hushållssoporna eller hälls ut i diskhon. Att minska matsvinnet är ett av Sveriges stora klimatmål och till 2030 ska matsvinnet halveras. Anledningarna till det ökade matsvinnet pekas ut som människors spontanitet, förlitande på bäst-före-datum och bekvämlighet.

I kampen för att minska inköp av plastprodukter är det många som inte längre köper på sig burkar eller matlådor för att förvara matrester och andra livsmedel. Brist på förvaring blir därmed en anledning till att slänga mat. Men det kan finnas förvaringsmöjligheter närmare än du tror. Genom att diska ur en glasburk eller glasflaska kan du återanvända den för att förvara alltifrån såser till soppor. Om glasburken inte har några sprickor och om locket fortfarande försluter tätt, har den fortfarande ett användningssyfte innan den återvinns. När burken har gjort sitt, sköljer du ur den och lägger den i rätt glasinsamling.

Kampen för att minska Sveriges avfall är ständigt pågående. Sverige är ett av de bästa länderna i världen på att samla in och återvinna glas. Nu ska vi bara bli lika bra på att ta om hand om resterande avfall, och se till att minska mängden.

Svenskt pappers miljöpåverkan

Ett material som är mer svenskt än papper blir svårt att hitta. Pappersindustrin spelar en viktig roll i den svenska ekonomin och den har genomgått stora förändringar för att minska sin miljöpåverkan.

Industrierna använder nu mindre vatten, mer biobränsle och återanvänder återvunnet papper. För att de ska kunna göra detta behöver konsumenterna, det vill säga de svenska hushållen, fortsätta att återvinna sitt papper på rätt sätt.

 

Sortera papper rätt

Papper är ett av de enklaste materialen att sortera och återvinna. Det är också vår lagstadgade skyldighet att återvinna papper och tidningar. I pappersåtervinningen kan du lägga tidningar, tidskrifter, reklam, kontorspapper, anteckningsblock och pocketböcker. Du behöver inte tänka på att ta bort häftklamrar eller spiralryggar. Dessa sorteras bort vid sorteringen av starka magneter.

Det du inte kan lägga i pappersåtervinningen är:

Kuvert: limmet förstör nämligen den nya pappersmassan.

Inbundna böcker: dessa ska slängas direkt i hushållssoporna och räknas som brännbart. Om de är i gott skick kan de lämnas för återbruk.

Papperspåsar: Dessa ska sorteras som pappersförpackning eller kartong.

 

Färskfiber blandas med returfiber

Varje svensk lämnar i genomsnitt in 55 kg papper till pappersåtervinning varje år. Det är en stor del av den totala mängden svenska sopor per person och år. Under ett år ger det ca. 480 000 ton returpapper. Återvunnet papper återvinns till returfiber som blandas med färskfiber för att tillverka ny pappersmassa. Returfiber kan återanvändas mellan 5-7 gånger och måste varje gång blandas ut med mer färskfiber för att behålla sin spänst. När returfibret har förbrukats görs det om till biobränsle. När färskfiber blandas med returfiber går det åt en tredjedel så mycket energi som det hade gjort vid tillverkning av pappersmassa med enbart färskfiber.

 

Välj ditt papper

Trots en pågående digitalisering är papper fortfarande en stor förbrukningsvara. 2010 förbrukade varje svensk ca. 206 kilo papper (detta inkluderade användning av kartong och wellpapp). Användningen har sedan dess hållit sig på en stadig nivå. Anledningen till att ingen minskning har skett är för att tidigare plast- och metallförpackningar har ersatts med pappersförpackningar. Både plast- och metallavfallen minskar.

Trots att papper går att återvinna och återanvända på ett sätt som har en mindre miljöpåverkan, är det viktigt att välja sitt papper noggrant och inte slösa på resurserna. Det går till exempel att minska användningen av hushållspapper till fördel för disktrasor. Det går att minska utskrifter på kontor och i skolor, och optimera den nödvändiga utskriften genom att använda papprets fram- och baksida.

 

Minskat matsvinn med bra förpackningar

Trots att papperstillverkningen och pappersavfallets miljöpåverkan har minskat finns det andra avfall som fortsätter att öka, och oroa. Matavfallet är ett stort frågetecken och framför allt andelen som utgörs av matsvinn.

Matsvinn är till skillnad från matavfall, som innefattar skal, benen och kärnor, helt ätbar. I Sverige slänger varje person ca. 19 kilo ätbar mat i soporna medan 26 kilo dryck och mat hälls ut i avloppet. 75 procent av allt matavfall kommer från hushållen medan resterande 25 procent kommer från restaurang- och livsmedelsindustrin. Matsvinn är ett problem i hela världen. I rikare länder sker matsvinnet hos konsumenten, det vill säga hos privatpersoner och restauranger. I fattigare länder sker matsvinnet under produktion och vid transport på grund av bristande hantering och förvaringsresurser, såsom kylrum.

Organisationen Skogsindustrierna har forskat i förpackningens hjälp för att minska matsvinnet. Ett sätt som har lyfts fram är genom bättre förpackningar. Livsmedelsförpackningarna har fått ett dåligt rykte och många gånger är det rättfärdigat på grund av att materialet inte är återvinningsbart och har en stor volym. I dag är det vanligt med kilo- och halvkilosförpackningar, vilket är för mycket mat för singelhushållen eller hushåll bestående av personer med olika kostbehov. Däremot är matsvinnet en större miljöbov än själva förpackningarna. Matsvinnet står för 95 procent av klimatpåverkan jämfört med förpackningen, som står för 5 procent.

Pappersförpackningar är mer formbara

Syftet med förpackningarna är att förlänga matens hållbarhet och förvara den i en hygienisk miljö. Ett sätt att minska matsvinnet kan vara genom bättre förpackningar t.ex. av glas, som går att återvinna. Förpackningar tillverkade av pappersmassa, såsom tetrapack, har blivit vanligare och ersatt tidigare konservburkar och plastförpackningar. Pappersmassa kan enkelt formas i olika storlekar och det hade inte blivit någon större belastning för varken produktionen eller leverans. Förpackningar som är bättre anpassade till livsmedlet kan leda till längre hållbarhet. 

Den svenska pappersindustrin är numer en bidragande faktor till att skogen får vila och växa i lugn och ro. Miljöarbetet för att skapa en hållbar industri ligger till stor del på svenska hushålls fortsatta pappersåtervinning. Papperstillverkningen kan även vara vägen för att minska matsvinnet, som trots åtgärder än så länge ligger kvar på en stadig nivå. Om tio år ska matsvinnet ha halverats enligt regeringens miljömål. Kanske kan pappersförpackningarna vara en hjälp på vägen.

Vi måste sluta slänga mat

Det slängs alldeles för mycket fullt ätbar mat i Sverige. Matsvinnet har blivit ett stort problem för både ekonomin och miljön. Produktionen av mat som slängs bidrar till ökade växthusgaser och leder till en missvisande tillväxt inom livsmedelsindustrin. Tillverkarna tror att det finns en ökad efterfrågan när maten i själva verket slängs.

Att få tillverkare, industrier och hushåll att sluta slänga mat är ett ämne har tagits upp på regeringsnivå. Det har skett stora förbättringar i hur Sverige hanterar sina avfall, men det är mer som behöver göras. Framför allt om vi ska uppnå FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030.  

 

Matsvinn har en miljöpåverkan

Det är viktigt att lära sig skillnaden mellan matavfall och matsvinn. Matavfall är det oundvikliga avfallet, det vill säga den delen av maten som vi människor faktiskt inte kan äta – såsom kärnor, skal och ben. Matsvinnet består av mat som är fullt ätbar. Matsvinnet har en enorm påverkan på miljön och bidrar till ett ökat utsläpp av växthusgaser. I Sverige släpps det ut två miljoner ton koldioxid för att tillverka mat som slängs. Det är 3 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp.

Matavfall kan tas tillvara på och bli till djurfoder, biogas eller växtnäring. Matsvinnet kan också hanteras som matavfall och tas om hand, men det är ett slöseri på resurser att omvandla ätbar mat till exempelvis biogas.

Att minska matsvinnet och få människor att sluta slänga mat ingår i de globala hållbarhetsmålen som har tagits fram av FN. Det är ett stort steg som måste tas för att sluta slänga mat, men det är fullt genomförbart.

 

Hur mycket mat slängs i Sverige? 

Det är en stor mängd ätbar mat som slängs i Sverige. Livsmedelsverket räknar med att 19 kg mat slängs i hushållssoporna och 26 kilo mat och dryck hälls ut i vasken varje år, per person. Totalt slängs 1,3 miljoner ton mat i Sverige varje år. 710 000 ton kommer från hushållen. Resterande mängd kommer från restaurang- och livsmedelsindustrin. I ett hushåll med två vuxna och två barn slängs i genomsnitt var fjärde matkasse. Genom att minska sitt matsvinn hade en familj kunnat spara mellan 3000 och 6000 kronor om året.

Det finns flera förklaringar till varför vi svenskar slänger så mycket mat. Det tros bero på både bekvämlighet och spontanitet. Det är bekvämt att slänga det vi inte längre vill ha och istället köpa nytt. Det är också skönt att kunna bestämma vad man ska äta när man är hungrig, och då välja det man är sugen på. En stor bov i dramat tros vara bäst-före-datumen. Många gånger håller sig både kyl-, frys och torrvaror längre än vad de förtryckta datumen på förpackningarna indikerar. Vi har glömt bort att använda våra sinnen för att avgöra om maten är bra. Genom att lukta, smaka och faktiskt titta kritiskt på produkten kan vi avgöra om den går att äta.

 

Tips för att sluta slänga mat

Vägen till att sluta slänga mat börjar inte i kylskåpet. Den börjar redan innan du har tagit dig till butiken för att handla. Många gånger slänger vi mat för att vi inte vet vad vi ska göra med den. För att undvika detta är ett tips att göra matlistor för en vecka i taget. Den här matlistan behöver inte se ut som den man kanske minns från skoltiden, då varje dag hade sin bestämda rätt. Skriv upp ett antal rätter och välj dag för dag vilken rätt du vill äta. Det innebär att du fortfarande kan vara spontan, men utan matsvinn.

Prioriterade inköp

Väl i butiken gäller det att tänka på mängd, kvalitet och tillverkning. Om du kan undvika att köpa färdigförpackad mat är det ett slag för miljön. Om du handlar i lösvikt kan du handla exakt den mängden som du behöver. Om du bara behöver köpa en gul lök, varför köpa en hel påse? Genom att välja ekologiskt och närproducerat väljer du livsmedel som har haft en mindre klimatpåverkan under sin tillverkning och distribution.

Förvara på rätt sätt

Väl hemma är det dags att ta reda på hur du bäst förvarar dina inköp. Lägg inte allt på en och samma hylla i kylskåpet. Bröd ska helst förvaras i rumstemperatur i en försluten påse, eller i frysen. Citrusfrukter ska förvaras i rumstemperatur. Grönsaker och frukter som håller på att bli dåliga kan hackas ned och frysas in i portionspåsar. De blir perfekta att ha i grytor, pajer eller varför inte i smoothies. Gör matlådor och ta med dig till jobbet. Om du inte har några matlådor kan du exempelvis återanvända burkar innan de lämnas in för glasåtervinning.  

Matproduktionen påverkar redan miljön och du som konsument borde inte bidra till att göra den värre. Motivationen till att minska matsvinnet kan samtidigt hämtas från olika håll. Du kan minska ditt matsvinn för att du vill slå ett slag för miljön, för att du vill äta nyttigare och för att du vill spara pengar.

Textilavfall: Ett ökat men mer uppmärksammat problem

Kläd- och textilindustrin har en miljöpåverkan som kan jämföras med flygindustrin. I takt med att kläder har blivit billigare har klädinköpen ökat och förlorat sitt värde. Detta har lett till ett ”slit-och-släng”-resonemang som har gjort att vi inte längre värdesätter kläder. Det är en slitvara som vi inte bryr oss om att vårda, och det gör att berget av textilavfall växer.

Svenskarna köper i genomsnitt 13 kilo kläder per person varje år. Av dessa 13 kilo hamnar mer än hälften, ca. 8 kilo, direkt i soporna. Under senare år har det skett en förbättring. 2008 lämnades 28 000 ton textilier in för återanvändning. 2016 hade det ökat till 38 000 ton. Det indikerar att svenskarna har blivit bättre och mer medvetna om hur de ska hantera textilier som de inte längre har användning för, men det finns fortfarande mycket att göra.

 

Kläder har en miljöpåverkan

Det kan vara svårt att tro det, men ett klädesplagg påverkar miljön under hela sin livstid. Den största miljöpåverkan sker under tillverkningen. Enligt Unctad, som är ett av FN:s handelsorgan, sker 80 procent av utsläppen vid tillverkningen.

Klädindustrin kräver stora resurser vid tillverkning och Naturskyddsföreningen har under flera år granskat dess miljöpåverkan. För att tillverka en enda t-shirt som innehåller 250 gram bomull går det åt 2600 liter vatten, 0,8 kilo kemikalier och det släpps ut 4,5 kilo CO2e. För att tillverka ett par jeans går det åt 6200 liter vatten, 1,4 kilo kemikalier och det släpps ut 13 kilo CO2e. 90 procent av klädindustrin tillverkar sina kläder i asiatiska länder, vars regeringar inte har någon miljöpolitik. Det har lett till stora diskussioner om industrijättarnas ansvar.

Klädernas miljöpåverkan fortsätter sedan efter tillverkning. Den sker på vägen till butiken, från det att vi köper plagget och tar det med oss hem. Det påverkar miljön under tvätt och när det har kasserats. För att minska miljöpåverkan är det viktigt att minska våra klädköp och välja kvalitet framför kvantitet. Ett enkelt sätt för att minska miljöpåverkan är att inte ta bilen till butiken och, om det är möjligt, istället välja att åka kollektivt eller cykla. Även om det inte går att undvika att tvätta ett klädesplagg går det att välja hållbara material och köra tvättprogram som är eko-klassade och i låga temperaturer. Det är också viktigt att lära sig hur man ska kassera sina kläder den dagen man inte längre kan, eller vill, ha kvar dem.

 

Var slänger man kläder?

En undersökning som gjordes på begäran från Naturvårdsverket 2016 visade att 7,5 kg textilier, per person, årligen slängs bland det vanliga hushållsavfallet eller sorteras som brännbart. Här ska inte textilier slängas! Varje kommun har sina riktlinjer för textilavfall och det är viktigt att du som konsument tar reda på vilka dessa är. Några kommuner har egna insamlingar, medan andra kan rekommendera dig till en insamling hos grannkommunen.

Textilavfall som lämnas in för återvinning blir sällan nya textilier utan används istället som isolering eller stoppning till möbler. Sverige har i nuläget inte kapacitet att återvinna allt textilavfall på egen hand, utan skickar textilavfall till andra länder. Initiativ har tagits för att textilavfallet ska tas om hand på svensk mark för att minska utsläppen.

Främja skomakare och skräddare

Innan du slänger dina textilier, vare sig det rör sig om klädesplagg, dukar eller gardiner, bör du titta på dess kvalitet och utseende. Om det fortfarande finns ett användningsvärde är det inte textilavfall. Yrkesmän som skomakare och skräddare kan ge liv i gamla kläder och skor. Om det rör sig om fel storlek kan en skräddare enkelt se till att den gamla kavajen snabbt blir som ny igen. Skomakaren kan i sin tur ge dina stövlar en ny och bättre sula.

Satsning på second hand

Det finns flera organisationer som tar emot kläder och textilier som inte längre används. Några av dessa är Stadsmissionen, Myrorna och Röda Korset. Intresset för second hand och vintage har ökat i Sverige och det finns numer särskilda second hand-butiker runt om i Sverige som tar emot kläder, väskor och skor. Beroende på klädernas skick, och butikens villkor, kan du få viss procent av köpesumman när ditt gamla plagg hittar en ny ägare.

För att undvika att berget av textilavfall fortsätter att växa bortom rimliga proportioner måste steg vidtas av både konsumenterna och klädindustrin. Det är inte hållbart att tillverkningen ska ske i länder som förbrukar sina naturresurser för att det ska komma ut nytt mode varje vecka. Det är heller inte hållbart att kläder endast ska användas en eller två gånger för att sedan kasseras. För att minska textilavfallet behöver samlade krafttag tas och information om dess miljöpåverkan, och vad man kan göra, måste spridas.

Vad är farligt avfall?

Farligt avfall innehåller ämnen som är skadliga för människan och miljön. Det kan vara ämnen som är cancerogena, frätande, brandfarliga, giftiga och explosiva. Dessa ämnen måste hanteras och förstöras under särskilda omständigheter för att inte riskera att sippra ut i luft och/eller vatten.  

Tro det eller ej, men farligt avfall är vanligare än man kan tro. I de flesta hushåll finns någon form av farligt avfall och det är viktigt att veta i vilken form det kommer. Om produkter och kemikalier som klassas som farligt avfall hamnar i de vanliga hushållssoporna, eller källsorteras felaktigt som plast eller metall, kan det bidra till övergödning av vattendrag och luftföroreningar.

Exempel på farligt avfall som hittas i vanliga hushåll

  • batterier
  • glödlampor
  • nagellack
  • burkar med hårspray eller färgspray.

 

2016 registrerade Naturvårdsverket att svenska hushåll tillsammans samlade in 0,4 ton farligt avfall. Svenska industrier är i sin tur ansvariga för 2 miljoner ton farligt avfall. Deras farliga avfall består av byggmaterial, kemiskt avfall, olja, fordon och jordmassor. Jordmassor är jord som har blivit förorenad eller som innehåller farliga ämnen.

Farligt avfall klassas som farligt för att det innehåller ämnen som i sig kan vara skadliga för människan och naturen. Produkten behöver inte vara skadlig att använda men om den inte hanteras på rätt sätt efter användning riskerar den att bli det. Mycket av det som klassas som farligt avfall kan hanteras och förstöras. Färgburkar måste exempelvis frysas för att kunna separera färgen från behållaren. Behållaren kasseras sedan som exempelvis metall, och färgen bränns. Röken från förbränningen renas under kontrollerade former. Det avfall som inte kan förstöras, såsom kvicksilver som finns i glödlampor och batterier, skickas till sluten långtidsförvaring.

Återvinningscentraler brukar ha en särskild sektion för farligt avfall. Om du är osäker eller inte hittar en utsedd plats för att slänga farligt avfall, lägg det inte bland de vanliga soporna eller sortera det som glas eller brännbart avfall.

Kontakta din kommun eller lokala renhållare för råd och direktiv.  

Vad är brännbart avfall?

Termen brännbart avfall är till viss del självförklarande. Det är avfall som är brännbart. Brännbart avfall utgörs av en blandad kompott med olika material, såsom papper, trä men även plast. Avfallsverige definierar brännbart avfall som avfall som brinner utan energitillskott efter att förbränningen har påbörjats.

Exempel på brännbart avfall

Till brännbart avfall räknas allt material som inte är matavfall, gips, tegel, el, farligt avfall och mindre föremål. Små föremål sorteras i källsorteringen eller slängs bland hushållssoporna. Brännbart avfall är de föremål som är för stora för att få plats i den vanliga källsorteringen, såsom möbler och trämaterial. De flesta återvinningscentraler har två olika avdelningar för brännbart avfall baserat på storlek. Mindre brännbart avfall brukar vara mindre än 100 cm, medan större brännbart avfall är allt däröver.

Vissa växter kan klassas som brännbart avfall. Anledningen till att de ska sorteras som brännbart och inte som kompost eller trädgårdsavfall är för att de är inkräktande arter. Lupiner, som brukar växa längs med vägkanter, är ett exempel på en invasiv art som lätt slår rot och tar över andra växter. Genom att bränna dem minskar risken för spridning.

Från avfall till bränsle 

När det brännbara avfallet har samlats in, rivs eller krossas det för att enklare kunna paketeras. Paketen skickas sedan till kraftvärme- och fjärrvärmeverk runt om i Sverige och används som bränsle. Brännbart avfall beräknas driva en femtedel av den svenska kraftvärmeproduktionen. 2018 gick 231 kg brännbart avfall per person till energiåtervinning. Brännbart avfall räknas som ett förnybart bränsle. Branschorganisationen Energiföretagen har rapporterat att brännbart avfall tillsammans med andra förnybara bränslen har bidragit till att påskynda utfasningen av fossila bränslen. Det har också hjälpt Sverige att minska sina utsläpp med en femtedel.

Det är viktigt att ta reda på vilka material som räknas som brännbart avfall. Den som är osäker kan vända sig till sin kommun eller lokala renhållare för frågor. En bra riktlinje är annars att ställa sig tre frågor: får det plats bland de vanliga soporna, innehåller det farliga ämnen och går det att bränna?