Svenskarna behöver bli mycket bättre på att minska sitt avfall. Detta är inte bara en trendig miljöpunkt. Det ingår i Sveriges avfallsplan som är framtagen av Naturvårdsverket, på begäran av regeringen och dessförinnan, EU. Målet är att Sverige ska halvera sitt avfall fram till 2030, samt skapa en bättre och mer resurseffektiv avfallshantering.

Det kan till en början verka svårt att minska sitt avfall, men det går faktiskt att göra mycket med väldigt enkla steg och tankebanor.

Laga trasigt (om det går)

Har det gått hål i jeansen eller är skosulan slut? Släng inte! Om detta är de enda felen på plagget eller skon kan du lämna in dem för lagning. Om du själv inte minns syslöjdslektionerna kan du lämna in jeansen hos en skräddare. Hen kan hjälpa dig att laga trasiga kläder, vilket bidrar till ett minskat textilavfall. Det går även att göra ändringar och se till att jackor och kavajer återigen sitter som en smäck. Den trasiga sulan löser en skomakare på ett par dagar.

Köp second hand

Om du behöver köpa kläder kan du börja med att leta efter second hand. Det går att hitta både basplagg såväl som häftigare och udda plagg som kan piffa upp din garderob. Detta är ett både billigare och miljövänligare sätt att handla. Butiker som säljer second hand eller vintage finns både online och fysiskt. Var däremot försiktig när du köper online och välj alltid miljövänlig frakt.

Byt med varandra

Den som suktar efter nya saker, vare sig det är möbler, kläder eller småprylar, kan skaffa sig nytt utan att köpa nytt. Gå ihop ett gäng och har en pryl-bytar-kväll. Bestäm er för att ta med er ett visst antal saker eller kläder och byt med varandra. Om du vill ha en ny fåtölj i vardagsrummet kanske en bekant har en fåtölj som hen vill bli av med. Att byta med varandra är ett bra sätt att ge gamla saker nytt liv, samtidigt som du förnyar ditt hem eller din garderob.

Minska matsvinnet

Matsvinnet utgör en stor del av hushållens avfall och det slängs och hälls ut över 45 kg mat och dryck per person varje år. För att minska matsvinnet bör du planera dina inköp och göra matlistor. Lukta och smaka istället för att gå efter bäst-före-datum och bli en mästare på livsmedelsförvaring och att laga mat på rester.

Sprid kunskapen vidare

Ett av de viktigaste tipsen för hur vi ska minska vårt avfall är att sprida kunskapen. Alla måste lära sig att sopsortera, både vuxna och barn. Barn har den unika förmågan att lära sig genom lek. Det innebär att du lär dig sortera sopor samtidigt som du har roligt. För att göra sopkunskap roligt har Hässleholms Miljö skapat sopsamlarmonster. De berättar för barnen vart olika material ska sorteras, vad som händer om de hamnar i naturen och varför det är viktigt att återvinna avfall.

Det finns massvis med tips på hur du kan minska ditt avfall. Att dela med sig av sina tips och ta del av andras gör att ordet sprids. Det främjar yrkesmän som skomakare, skräddare och tekniker och det har en positiv inverkan på miljön.

Glas är ett slitstarkt naturmaterial som kan återanvändas om och om igen. När glaset har gått igenom sin livscykel bränns det på ett sätt som inte påverkar miljön.

Glasets miljöpåverkan

Svensk glasåtervinning har listat flera fördelar med att återvinna glas och minska dess miljöpåverkan. Att blåsa nytt glas på återvunna råvaror minskar importen av bland annat sand, kalk och soda. Detta minskar transportutsläppen samtidigt som det minskar tillverkningsutsläppen. Det går nämligen åt 20 procent mindre energi för att smälta krossat glas jämfört med helt nya råvaror. Det bidrar också till det glaskretslopp som har utformats i Skandinavien, där nästan allt glas återvinns.

Ytterligare en anledning till att återvinna glas är för att minska risken för skador på djur, natur och människor. Krossat glas som lämnas i naturen, eller inne i städer, kan skära upp både tassar, skor och däck. Det leder i sin tur till en extra stor belastning på miljön, eftersom det ger upphov till onödiga resor till veterinärer, sjukhus och servicestationer. Det innebär även extraarbete för kommunen som måste plocka upp glaset.

Glasets kretslopp

Offentliga glasinsamlingar på återvinningsstationer eller andra insamlingsplatser är tillgängliga gratis för privatpersoner. Företag, såsom restauranger, som har väldigt mycket glasavfall måste kontraktera en renhållare som kommer och samlar in glaset åt dem. Av hygieniska skäl rekommenderas man skölja ur burkar och flaskor innan återvinning. Eventuella lock och kapsyler ska sedan sorteras för sig.

Glaset ska sorteras som färgat och ofärgat. När glaset hämtas skickas det iväg för ytterligare sortering där felsorterade material plockas bort. Material och objekt som glödlampor, keramik och porslin ska inte lämnas i glasinsamlingen. När glaset har sorterats krossas det i olika storlekar för att sedan skickas till industrier som återanvänder materialet. I Sverige återvinns 90 procent av allt insamlat glas. 60 procent blir nya burkar och flaskor. 30 procent blir glasull och 10 procent blir skumglas.

Minska matsvinnet med återanvänt glas

Matsvinnet är ett ökat problem i Sverige. Ca. 45 kilo mat och dryck slängs antingen direkt i hushållssoporna eller hälls ut i diskhon. Att minska matsvinnet är ett av Sveriges stora klimatmål och till 2030 ska matsvinnet halveras. Anledningarna till det ökade matsvinnet pekas ut som människors spontanitet, förlitande på bäst-före-datum och bekvämlighet.

I kampen för att minska inköp av plastprodukter är det många som inte längre köper på sig burkar eller matlådor för att förvara matrester och andra livsmedel. Brist på förvaring blir därmed en anledning till att slänga mat. Men det kan finnas förvaringsmöjligheter närmare än du tror. Genom att diska ur en glasburk eller glasflaska kan du återanvända den för att förvara alltifrån såser till soppor. Om glasburken inte har några sprickor och om locket fortfarande försluter tätt, har den fortfarande ett användningssyfte innan den återvinns. När burken har gjort sitt, sköljer du ur den och lägger den i rätt glasinsamling.

Kampen för att minska Sveriges avfall är ständigt pågående. Sverige är ett av de bästa länderna i världen på att samla in och återvinna glas. Nu ska vi bara bli lika bra på att ta om hand om resterande avfall, och se till att minska mängden.

Ett material som är mer svenskt än papper blir svårt att hitta. Pappersindustrin spelar en viktig roll i den svenska ekonomin och den har genomgått stora förändringar för att minska sin miljöpåverkan.

Industrierna använder nu mindre vatten, mer biobränsle och återanvänder återvunnet papper. För att de ska kunna göra detta behöver konsumenterna, det vill säga de svenska hushållen, fortsätta att återvinna sitt papper på rätt sätt.

Sortera papper rätt

Papper är ett av de enklaste materialen att sortera och återvinna. Det är också vår lagstadgade skyldighet att återvinna papper och tidningar. I pappersåtervinningen kan du lägga tidningar, tidskrifter, reklam, kontorspapper, anteckningsblock och pocketböcker. Du behöver inte tänka på att ta bort häftklamrar eller spiralryggar. Dessa sorteras bort vid sorteringen av starka magneter.

Det du inte kan lägga i pappersåtervinningen är:

Kuvert: limmet förstör nämligen den nya pappersmassan.

Inbundna böcker: dessa ska slängas direkt i hushållssoporna och räknas som brännbart. Om de är i gott skick kan de lämnas för återbruk.

Papperspåsar: Dessa ska sorteras som pappersförpackning eller kartong.

Färskfiber blandas med returfiber

Varje svensk lämnar i genomsnitt in 55 kg papper till pappersåtervinning varje år. Det är en stor del av den totala mängden svenska sopor per person och år. Under ett år ger det ca. 480 000 ton returpapper. Återvunnet papper återvinns till returfiber som blandas med färskfiber för att tillverka ny pappersmassa. Returfiber kan återanvändas mellan 5-7 gånger och måste varje gång blandas ut med mer färskfiber för att behålla sin spänst. När returfibret har förbrukats görs det om till biobränsle. När färskfiber blandas med returfiber går det åt en tredjedel så mycket energi som det hade gjort vid tillverkning av pappersmassa med enbart färskfiber.

Välj ditt papper

Trots en pågående digitalisering är papper fortfarande en stor förbrukningsvara. 2010 förbrukade varje svensk ca. 206 kilo papper (detta inkluderade användning av kartong och wellpapp). Användningen har sedan dess hållit sig på en stadig nivå. Anledningen till att ingen minskning har skett är för att tidigare plast- och metallförpackningar har ersatts med pappersförpackningar. Både plast- och metallavfallen minskar.

Trots att papper går att återvinna och återanvända på ett sätt som har en mindre miljöpåverkan, är det viktigt att välja sitt papper noggrant och inte slösa på resurserna. Det går till exempel att minska användningen av hushållspapper till fördel för disktrasor. Det går att minska utskrifter på kontor och i skolor, och optimera den nödvändiga utskriften genom att använda papprets fram- och baksida.

Minskat matsvinn med bra förpackningar

Trots att papperstillverkningen och pappersavfallets miljöpåverkan har minskat finns det andra avfall som fortsätter att öka, och oroa. Matavfallet är ett stort frågetecken och framför allt andelen som utgörs av matsvinn.

Matsvinn är till skillnad från matavfall, som innefattar skal, benen och kärnor, helt ätbar. I Sverige slänger varje person ca. 19 kilo ätbar mat i soporna medan 26 kilo dryck och mat hälls ut i avloppet. 75 procent av allt matavfall kommer från hushållen medan resterande 25 procent kommer från restaurang- och livsmedelsindustrin. Matsvinn är ett problem i hela världen. I rikare länder sker matsvinnet hos konsumenten, det vill säga hos privatpersoner och restauranger. I fattigare länder sker matsvinnet under produktion och vid transport på grund av bristande hantering och förvaringsresurser, såsom kylrum.

Organisationen Skogsindustrierna har forskat i förpackningens hjälp för att minska matsvinnet. Ett sätt som har lyfts fram är genom bättre förpackningar. Livsmedelsförpackningarna har fått ett dåligt rykte och många gånger är det rättfärdigat på grund av att materialet inte är återvinningsbart och har en stor volym. I dag är det vanligt med kilo- och halvkilosförpackningar, vilket är för mycket mat för singelhushållen eller hushåll bestående av personer med olika kostbehov. Däremot är matsvinnet en större miljöbov än själva förpackningarna. Matsvinnet står för 95 procent av klimatpåverkan jämfört med förpackningen, som står för 5 procent.

Pappersförpackningar är mer formbara

Syftet med förpackningarna är att förlänga matens hållbarhet och förvara den i en hygienisk miljö. Ett sätt att minska matsvinnet kan vara genom bättre förpackningar t.ex. av glas, som går att återvinna. Förpackningar tillverkade av pappersmassa, såsom tetrapack, har blivit vanligare och ersatt tidigare konservburkar och plastförpackningar. Pappersmassa kan enkelt formas i olika storlekar och det hade inte blivit någon större belastning för varken produktionen eller leverans. Förpackningar som är bättre anpassade till livsmedlet kan leda till längre hållbarhet. 

Den svenska pappersindustrin är numer en bidragande faktor till att skogen får vila och växa i lugn och ro. Miljöarbetet för att skapa en hållbar industri ligger till stor del på svenska hushålls fortsatta pappersåtervinning. Papperstillverkningen kan även vara vägen för att minska matsvinnet, som trots åtgärder än så länge ligger kvar på en stadig nivå. Om tio år ska matsvinnet ha halverats enligt regeringens miljömål. Kanske kan pappersförpackningarna vara en hjälp på vägen.

Kläd- och textilindustrin har en miljöpåverkan som kan jämföras med flygindustrin. I takt med att kläder har blivit billigare har klädinköpen ökat och förlorat sitt värde. Detta har lett till ett ”slit-och-släng”-resonemang som har gjort att vi inte längre värdesätter kläder. Det är en slitvara som vi inte bryr oss om att vårda, och det gör att berget av textilavfall växer.

Svenskarna köper i genomsnitt 13 kilo kläder per person varje år. Av dessa 13 kilo hamnar mer än hälften, ca. 8 kilo, direkt i soporna. Under senare år har det skett en förbättring. 2008 lämnades 28 000 ton textilier in för återanvändning. 2016 hade det ökat till 38 000 ton. Det indikerar att svenskarna har blivit bättre och mer medvetna om hur de ska hantera textilier som de inte längre har användning för, men det finns fortfarande mycket att göra.

Kläder har en miljöpåverkan

Det kan vara svårt att tro det, men ett klädesplagg påverkar miljön under hela sin livstid. Den största miljöpåverkan sker under tillverkningen. Enligt Unctad, som är ett av FN:s handelsorgan, sker 80 procent av utsläppen vid tillverkningen.

Klädindustrin kräver stora resurser vid tillverkning och Naturskyddsföreningen har under flera år granskat dess miljöpåverkan. För att tillverka en enda t-shirt som innehåller 250 gram bomull går det åt 2600 liter vatten, 0,8 kilo kemikalier och det släpps ut 4,5 kilo CO2e. För att tillverka ett par jeans går det åt 6200 liter vatten, 1,4 kilo kemikalier och det släpps ut 13 kilo CO2e. 90 procent av klädindustrin tillverkar sina kläder i asiatiska länder, vars regeringar inte har någon miljöpolitik. Det har lett till stora diskussioner om industrijättarnas ansvar.

Klädernas miljöpåverkan fortsätter sedan efter tillverkning. Den sker på vägen till butiken, från det att vi köper plagget och tar det med oss hem. Det påverkar miljön under tvätt och när det har kasserats. För att minska miljöpåverkan är det viktigt att minska våra klädköp och välja kvalitet framför kvantitet. Ett enkelt sätt för att minska miljöpåverkan är att inte ta bilen till butiken och, om det är möjligt, istället välja att åka kollektivt eller cykla. Även om det inte går att undvika att tvätta ett klädesplagg går det att välja hållbara material och köra tvättprogram som är eko-klassade och i låga temperaturer. Det är också viktigt att lära sig hur man ska kassera sina kläder den dagen man inte längre kan, eller vill, ha kvar dem.

Var slänger man kläder?

En undersökning som gjordes på begäran från Naturvårdsverket 2016 visade att 7,5 kg textilier, per person, årligen slängs bland det vanliga hushållsavfallet eller sorteras som brännbart. Här ska inte textilier slängas! Varje kommun har sina riktlinjer för textilavfall och det är viktigt att du som konsument tar reda på vilka dessa är. Några kommuner har egna insamlingar, medan andra kan rekommendera dig till en insamling hos grannkommunen.

Textilavfall som lämnas in för återvinning blir sällan nya textilier utan används istället som isolering eller stoppning till möbler. Sverige har i nuläget inte kapacitet att återvinna allt textilavfall på egen hand, utan skickar textilavfall till andra länder. Initiativ har tagits för att textilavfallet ska tas om hand på svensk mark för att minska utsläppen.

Främja skomakare och skräddare

Innan du slänger dina textilier, vare sig det rör sig om klädesplagg, dukar eller gardiner, bör du titta på dess kvalitet och utseende. Om det fortfarande finns ett användningsvärde är det inte textilavfall. Yrkesmän som skomakare och skräddare kan ge liv i gamla kläder och skor. Om det rör sig om fel storlek kan en skräddare enkelt se till att den gamla kavajen snabbt blir som ny igen. Skomakaren kan i sin tur ge dina stövlar en ny och bättre sula.

Satsning på second hand

Det finns flera organisationer som tar emot kläder och textilier som inte längre används. Några av dessa är Stadsmissionen, Myrorna och Röda Korset. Intresset för second hand och vintage har ökat i Sverige och det finns numer särskilda second hand-butiker runt om i Sverige som tar emot kläder, väskor och skor. Beroende på klädernas skick, och butikens villkor, kan du få viss procent av köpesumman när ditt gamla plagg hittar en ny ägare.

För att undvika att berget av textilavfall fortsätter att växa bortom rimliga proportioner måste steg vidtas av både konsumenterna och klädindustrin. Det är inte hållbart att tillverkningen ska ske i länder som förbrukar sina naturresurser för att det ska komma ut nytt mode varje vecka. Det är heller inte hållbart att kläder endast ska användas en eller två gånger för att sedan kasseras. För att minska textilavfallet behöver samlade krafttag tas och information om dess miljöpåverkan, och vad man kan göra, måste spridas.